Extremt dålig tajming
Vet inte om jag ska säga att jag är arg eller ledsen, för jag är nog lite av båda.
Pratade med sambon som kommit hem tidigare ikväll, själv kommer jag med resten av familjen imorgon förmiddag, och sambon jobbar minst halva dagen innan han är hemma igen.
Vi pratade lite allmänt om vad som hänt när vi varit hos mina föräldrar, och jag berättade att det skulle bli väldigt skönt att få komma hem och vara hemma och slippa att man åker fram o tillbaka hit o dit, just nu känner jag mig ungefär lika rörlig och behjälplig som en mammut.. stor, klumpig, kan inte göra mycket nytta alls utan att få ont någonstans.. Nämnde att det var skönt att enda besöket hos mina föräldrar som måste avklaras innan lillebror är född är nu bara när min mamma fyller år, annars slipper vi varandra ett tag nu.
Då fick jag plötsligt veta att sambon ska på kurs i en vecka om ca en månad.
Ursäkta, vad sa han? Det har jag inte hört något om. Var ska jag vara då, inte hemma i alla fall, för om jag åkte iväg pga riskerna med att barnet vill ut i förtid och för att jag har en massa saker som jag inte riktigt pallar med NU (kissa hunden 6-8 ggr/dag och ta promenader, lämna/hämta sonen på dagiset vid jättebacken, handla utan körkort o bil mm) så lär det väl KNAPPAST vara bättre läge att stanna hemma 2 veckor innan det ska snittas?
Ska jag då packa ihop mig och djuren och sonen och sitta och åka hit igen i en vecka till och tränga mig på? Visst, så de tycker det är ok, men trots allt så har mina föräldrar båda två både dagjobb och nattjobb så de orkar inte riktigt med att ha oss här i tid o otid, eftersom de anstränger sig för att vara sociala och trevliga när vi för en gångs skull är här men så är de också helt slutkörda i minst en vecka när vi varit här..
Känns nice att tränga sig på då, eller hur?
Vet inte vad jag ska tycka om detta.. önskar ju att det inte var en nödvändighet och att sambon kunde ge fan i att åka på ren svenska, men det är en del av hans jobb, och det får jag väl acceptera då kanske. Men det känns som extremt kass tajming, allra minst.
Och det gör mig förbannad att JAG ska drabbas av hans jobb.. men det är väl smällar man får ta som sambo.
Blä, det är nog lite hormoner som pratar just nu, jag inser ju att det inte är något sambon BETT om att få åka på kurs just då.. Men det känns ändå orättvist att inte jag har någon talan :o(
Nu ska jag försöka sova, trots att jag är så arg/ledsen att jag bara vill gråta. Måste upp rätt tidigt (för att vara mig alltså) imorgon och packa, klockan nio åker vi hemåt.
Natti
Pratade med sambon som kommit hem tidigare ikväll, själv kommer jag med resten av familjen imorgon förmiddag, och sambon jobbar minst halva dagen innan han är hemma igen.
Vi pratade lite allmänt om vad som hänt när vi varit hos mina föräldrar, och jag berättade att det skulle bli väldigt skönt att få komma hem och vara hemma och slippa att man åker fram o tillbaka hit o dit, just nu känner jag mig ungefär lika rörlig och behjälplig som en mammut.. stor, klumpig, kan inte göra mycket nytta alls utan att få ont någonstans.. Nämnde att det var skönt att enda besöket hos mina föräldrar som måste avklaras innan lillebror är född är nu bara när min mamma fyller år, annars slipper vi varandra ett tag nu.
Då fick jag plötsligt veta att sambon ska på kurs i en vecka om ca en månad.
Ursäkta, vad sa han? Det har jag inte hört något om. Var ska jag vara då, inte hemma i alla fall, för om jag åkte iväg pga riskerna med att barnet vill ut i förtid och för att jag har en massa saker som jag inte riktigt pallar med NU (kissa hunden 6-8 ggr/dag och ta promenader, lämna/hämta sonen på dagiset vid jättebacken, handla utan körkort o bil mm) så lär det väl KNAPPAST vara bättre läge att stanna hemma 2 veckor innan det ska snittas?
Ska jag då packa ihop mig och djuren och sonen och sitta och åka hit igen i en vecka till och tränga mig på? Visst, så de tycker det är ok, men trots allt så har mina föräldrar båda två både dagjobb och nattjobb så de orkar inte riktigt med att ha oss här i tid o otid, eftersom de anstränger sig för att vara sociala och trevliga när vi för en gångs skull är här men så är de också helt slutkörda i minst en vecka när vi varit här..
Känns nice att tränga sig på då, eller hur?
Vet inte vad jag ska tycka om detta.. önskar ju att det inte var en nödvändighet och att sambon kunde ge fan i att åka på ren svenska, men det är en del av hans jobb, och det får jag väl acceptera då kanske. Men det känns som extremt kass tajming, allra minst.
Och det gör mig förbannad att JAG ska drabbas av hans jobb.. men det är väl smällar man får ta som sambo.
Blä, det är nog lite hormoner som pratar just nu, jag inser ju att det inte är något sambon BETT om att få åka på kurs just då.. Men det känns ändå orättvist att inte jag har någon talan :o(
Nu ska jag försöka sova, trots att jag är så arg/ledsen att jag bara vill gråta. Måste upp rätt tidigt (för att vara mig alltså) imorgon och packa, klockan nio åker vi hemåt.
Natti
Kommentarer
Trackback
