Rymlingen är hemma igen

Igår eftermiddag när jag hämtade sonen på dagis så följde katten med, hon mötte upp vid dörren egentligen, men jag orkade helt enkelt inte springa upp för trapporna igen, plus att jag var en aning sen, så hon fick helt enkelt följa med. Sen när sonen tjatat klart med sina kompisar så hade hon hunnit försvinna. Vi ropade hela vägen hem, men antingen var det jätteläskigt eller så var det roligare ute, för kom gjorde hon INTE.
Varje gång Nemo skulle ut ropade vi också, men ingen katt. Nu på morgonen när jag lämnade sonen på dagis inför en skogsutflykt så kom hon hoppande från dagisets gård. Hon har campat i buskarna vid dagis, fy attan så kallt! Men så kan det gå när man inte lyssnar på matte, hehe. Hon klarar sig, men lite kyligt var det nog eftersom hon är rakad i nacken efter en jättetova som blev när vi var hos mina föräldrar när hon var borta ett par dagar.. Korsdrag alltså!
Skönt att hon är hemma igen i alla fall!

Zita

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0