Nexa's Värld

Ända sedan jag fick min son så har jag fascinerats nästan in absurdum av dessa smått hysteriska proportioner som AMNING har. Jag ammade inte min son en sekund, jag vägrade. Jag fick både arga och besvikna blickar och kommentarer redan på BB. Och detta trots att jag gjort ett sövt och planerat kejsarsnitt, som innebar att jag inte vaknade till liv förrän 8 timmar efter han fötts, och då hade han redan matats ungefär varannan timme med ersättning i brist på annat.. DET var ok, men att JAG matade med ersättning var INTE ok.. Hur fan resonerar man då?
Mig veterligen är det den allra första råmjölken som är den allra viktigaste för så gott som alla däggdjur, inklusive människan.. Eftersom han missade den, så missade han alltså den viktigaste måltiden i sitt liv, men DET var ok, som sagt.. Galet!
Jag tvingade mig till att få en flaska och lite ersättning, jag försökte inte ens att amma, för jag ville inte. Det väcker obehag i mig att ens tänka på amning, så varför ska man tvinga mig då?
Detta är något som många inte kan acceptera. Man är inte en bra mamma om man inte ammar. Man är EXTREMT dålig mamma som VERKLIGEN inte tänker på sitt barns bästa om man VÄLJER bort amning, att man inte KAN är väl någorlunda acceptabelt, men att välja BORT det MEDVETET.. usch och fy, det är snudd på misshandel enligt väldigt många!

Man möts direkt på MVC av tjatiga predikningar i stil med att det ger ovärderliga antikroppar som inte kan komma någon annan stans ifrån, man går ner ofattbart mycket snabbare i vikt, det ger enorm trygghet, blablabla.. Det är ungefär som att man ska omvändas från ond till god.
Tror landets sköterskor på MVC/BVC/BB  att man inte är medveten om att det är ett "sämre val", och att man inte alls funderat på saken innan man bestämt sig?
Förbannat korkat i så fall, om jag får ha en åsikt.
SJÄLVKLART har man väl åtminstone kollat litegrann vad det är för skillnader, vilka för- respektive nackdelar de olika sakerna har..
Jag kan bara tala mig varm för att INTE amma, vilket jag också gör, eftersom det gett mig en oerhörd frihet, vem som helst kunde ta hand om min son medan jag var borta, utan att det blev matkris. Han sov bättre på natten och hela natten var stående redan vid tre månaders ålder, och egentligen tidigare ändå, tack vare att ersättning ger längre mättnadskänsla så man inte vaknar av hunger..
Dessutom så har min son inte en allergi, inga sjukdomar, och ligger förvånansvärt långt före i utveckling både kroppsligt och språkligt och mentalt, enligt alla kontroller på BVC. Mystiskt, eftersom man ska bli liten och klen samt lite lätt efterbliven av ersättning.. Eller hur?

Jag blir heligt förbannad när jag läser på mammaforum som familjeliv eller liknande, och det tjatas om än det ena än det andra. Varför måste allting göras enligt någon norm som alla följer? Kan ingen inse att man kan få helt vettiga barn även utan att följa alla dessa "regler"? Att gå motströms i dagens mammasamhälle är inget för den fege, där krävs mycket jävlar anamma och energi för att stå emot en massa taskig kritik och ofta rena påhopp.
Jag jämför det med att jag skulle skälla ner varenda kotte som VÄLJER att amma, eller åtminstone försöka. Hallå, är du rubbad i skallen eller? skulle reaktionerna på det bli. Komma här och säga att man INTE ska amma, liksom, vem fan tror du att du är?
Konstigt bara, att det inte funkar åt andra hållet, att folk som inte kan eller inte vill amma ska behöva känna sig så utpekade, bara för att de inte gör som alla andra?
Helt allvarligt, vad är felet med dagens mammor, varför kan man inte bara låta alla göra som de känner är bäst? Varför kan man inte bara ställa ett paket ersättning, en flaska och en vattenkokare på varje rum på BB, och instruktioner med hur man gör ersättningen, om man nu vill det, likväl som man kan erbjudas att lära sig amningens konst..
Just nu känns det som att vi är ljusår ifrån en sådan vardag.